Barnens RäddningsArk Nyhetsbrev

Augusti 2002 Till alla nyhetsbrev...

Rubriker: Under stor dramatik tvingades vi lämna El Arca med våra 42 pojkar På flykt Dramatiken fortsätter Norsk sjuksköterska till Bolivia Personligt från familjen Krogstad i Bolivia Bli en BRA värvare Kan du ge 200 kr extra/månad?

 

Under stor dramatik tvingades vi lämna El Arca med våra 42 pojkar Under flera år har vi levt med pressen över oss att vi måste flytta ut ur det hus som myndigheterna i Bolivia upplåtit för oss att ha till gatubarnen. Hoten har kommit och gått, men vi har hoppats och trott att vi skulle få vara kvar tills vi har vårt eget centra för gatubarnen. Ägaren av El Arca fick sitt hus beslagtaget av polisen för många år sedan, eftersom han bedrev olika kriminella aktiviteter med huset som bas. Så plötsligt nu i juli månad kom han med ett domstolsbeslut i sin hand att han skulle få tillbaka huset. Hur allt detta har kunnat ske utan att vi blivit underättade i tid vet vi inte. Men beslutet var mycket dramatiskt. Vi fick endast 15 dagar på oss att flytta ut med barnen! Hur finner man ett nytt hus för 42 pojkar på två veckor? Våra ledare i Bolivia försökte förhandla med ägaren, men samtidigt var alla rädda för honom. Hans kriminella bakgrund är mycket grov. Fredagen den 26 juli fick pojkarna och ledarna hastigt lämna El Arca med all utrustning för att under några dagar bo på ett annat barnhem som hade ett par hus lediga. Nu bor de i ett annat hus som vi lyckats hyra för en tid. Jörgen

På flykt

Kära vänner... Som du förstår så har den sista tiden har varit obeskrivligt dramatisk. Att tvingas "fly" med 42 pojkar från deras hem och en trygg tillvaro de haft under flera år är något fruktansvärt. Vi var faktiskt rädda för att de skulle hamna på gatan igen. Som en sista utväg var våra ledare beredda att låna stora tält från militären som nödbostad. Men i sista stund skedde undret och vi fick tillfälligt hyra ett hus. Idag är de inte längre på El Arca

Dramatiken fortsätter

Nu måste vi bara finna en permanent lösning för bostad och lokaler för pojkarna. Allt finns naturligtvis där ute i Bolivia. Men vi saknar fortfarande tillräckligt med ekonomiska resurser för att kunna köpa det vi behöver. Just nu uppgår vår s.k. "markfond" till 570.000 kr. Men vi skulle nu snabbt behöva få in ytterligare ca 300.000 kr för att ha ett bra förhandlingsläge när vi skall se på olika mark- och bostadsalternativ. Jag kommer nu personligen att resa ut till Bolivia i oktober och stanna minst en månad för att försöka finna den rätta lösningen. Vi hade naturligtvis hoppats på att få mer tid på oss för att samla in pengar. Men nu står vi i denna situation och måste på ett eller annat sätt finna en bra utväg. Jamile, en av dem som fick fly från El Arca

Norsk sjuksköterska till Bolivia Den norska sjuksköterskan Aud Hjelpdahl var för en tid sedan ute i Bolivia och arbetade med oss i akut sjukvård bland gatubarn och bostadslösa. Nu i oktober reser hon åter ut för att arbeta med Ana Maria på gatan under tre månader.

Personligt från familjen Krogstad i Bolivia Innan dramatiken uppstod i Bolivia skrev Hege Krogstad följande: "Vi har två hem nu, Norge och Bolivia. Vad förväntade vi oss, då vi bestämde att vi skulle till Bolivia för ett år sedan? Nästan ingenting. Jag visste knappt att Bolivia var ett land på kartan. Och nu har det blivit ett hem! Vad gör vi här i Bolivia? Mest av allt så bara lever vi här. De två största barnen går i skolan, vi handlar, far ut och badar eller leker med de minsta barnen, är hemma, läser eller går på en promenad. Det är den ena sidan, som har tagit mest tid. Den andra sidan, som har präglat oss mest, är deltagandet i gatuarbetet och de fattiga vi möter när vi är ute. Vi lever i två världar. Vi är priviligierade som får lov att vara med och hjälpa, och priviligierade som fått lära känna Ana-Maria och Santi. De och deras familj har också blivit vår familj här nere. Maken till hjärtevärme och gästfrihet får man leta länge efter. Vi har haft många upplevelser här nere, som vi aldrig hade kunnat drömma om då vi var i Norge. Det är svårt att välja ut enskilda händelser, men några framträder starkare än andra. Barnhemmet El Arca, med alla de fina och underbara pojkarna, är en av de positiva. Gatubarnen lever ett annat liv, men också där har vi fått positiva relationer. Vad fantastiskt att de känner igen oss med leenden, handslag och kramar. Jag får gärna hålla bebisarna, så de själva får äta. Senaste gången när vi var ute med mat fick Ana-Maria och jag glitter på kinderna och ögonlocken av en av flickorna. Asken var nästan tom, men hon ville gärna dela med sig till oss. Flera nyfödda bebisar är det på gatan nu. Två av de senast födda är födda på "hotel-negro", ett förfärligt ställe, som en del av gatubarnen övernattar på. Framöver är det några stora magar igen. Och flera kommer nog eftersom. Det är livets gång. Och det finns mycket lidande att se. Människorna blir ett resultat av det liv de lever. Med våld, otrohet, misshandel, fylleri, rån, mord och självmord. Allt detta har vi fått se. Och det är klart att det har märkt oss. Inte för att kritisera någon, men vi ser att livet vi levde i Norge var ytligt med lite medkänsla för andras situation och inte minst med lite tro på att vi kunde göra något. Här är det bara att gå utanför dörren, så är vi mitt uppe i det. Vi visste inte att det fanns så mycket nöd. Vi förstod det med huvudet, man har ju sett det på TV och på bilder. Ändå visste vi det inte. Nu vet vi, på ett annat sätt; med hjärtat. Och vi har sett det med våra egna ögon. Vi känner människor som lever långt under existensminimum. Och detta vill vi resa tillbaka till. Det ger livet mening. Vad är väl bättre än att se ljuset i en annan människas ögon och veta att jag har varit delaktig i att tända det. Och det är inte mycket som krävs. Mamman till den lilla flicka som vi har tagit omsorg om är på sjukhus. Hon väntar på operation. Vi var där igår. Hon hade inte ätit på ett dygn i väntan på operationen. Men det blev ingen operation den dagen. Vi besökte henne på kvällen, efter matutdelning i parken. Hon var frustrerad och hungrig, med tårar i ögonen. Köket hade stängt för dagen. Vi hade med oss två apelsiner, Tage gick strax ut och köpte flera paket kex och dricka till henne. Vi hade också med oss ritmaterial, för hon gillar att teckna. Då blir kanske väntetiden kortare. Hon log när vi gick, och leendet nådde ända till ögonen! Vi bryr oss om henne, och jag tror att hon märker det. En liten klädinsamling bland norrmän har vi satt igång här. Många skall hem till Norge och har säkert en del till övers. Några påsar har vi redan fått. Vi har gett det till Ana-Maria, som vet var det behövs mest. Varje dag kommer det folk i nöd till hennes hus. Bl. a. har hon gett kläder, som vi har samlat in, till en fattig kvinna med fem barn, som grät av glädje när hon fick dem. Vi har haft en "annorlunda" tid här i Bolivia. Vi visste inte vad vi åkte till. Vi har fått kärlek till landet och människorna. Självfallet saknar vi människona i Norge, men det får man finna sig i. Vi vet att vi ska vara här, det är vårt hjärtas längtan just nu." Hege Bli en BRA värvare Kan du tänka dig att avsätta lite tid varje månad för att värva en ny understödjare till Barnens RäddningsArk? Du kanske inte behöver många minuter på dig för att berätta om BRA och kanske överlämna en folder om arbetet till en vän, släkting eller kanske arbetskamrat. Det kommer att ge oss fler understödjare, vilket gör att vi kan bli betydligt effektivare med att hjälpa barn som lever i total misär och hopplöshet i olika delar av världen. Att värva en person per månad kanske är för mycket för dig? Men kanske hälften vore möjligt? Sex nya understödjare/år som i sin tur värvar lika många. Den tanken är fullt möjlig att omsätta i verkligheten! Om du önskar vara med i detta så kontakta oss så får du vår broschyr, som du kan ge till den du värvar. Kontakta oss på någon av de adresser du ser längst ner på sidan. De minsta lever i största misär... Värva fler så kan vi hjälpa fler!

Kan du ge 200 kr extra/månad?

Kära vänner och understödjare... Vi har en innerlig vädjan till dig om ett extra stöd till arbetet bland gatubarnen i Bolivia. Du vet efter att ha läst nyhetsbrevet vad som har skett och vi är i mycket stort behov att få in ett extra stöd utöver ditt normala gåvogivande. Har du någon möjlighet att från augusti och fram till och med december ge 200 kr extra varje månad? Det skulle betyda att vi kunde vända det ekonomiska läget så att vi kan möta de ekonomiska behoven betydligt lättare. Skulle du kunna dra in på något och satsa denna extra summa, som skulle bli till mycket stor välsignelse? Om vi alla hjälps åt med denna extra summa varje månad fram till årets slut så har vi en helt annan ekonomisk situation. Från augusti till december är det fem månader. Det skulle innebära 1000 kr extra för dig utöver ditt normala gåvogivande. Men om du inte önskar dela upp denna summa per månad så går det naturligtvis utmärkt att ge en engångssumma på 1000 kr. Exempel på mark vi önskar köpa

---

Tillbaka till startsidan

---