Barnens RäddningsArk Nyhetsbrev

Februari 2004 Till alla nyhetsbrev...

Rubriker: Om en flicka Låt oss drömma tillsammans Uppskjuten djungelresa för pojkarna på El Arca Olga återvänder till Bolivia på tre månader Utvecklingen på El Arca går framåt Det vi inte ser Hälso- och sjukvårdsprojekt på El Arca och Rosa de Saron

 

Om en flicka Serafina är en flicka med mycket ansvar. När hon kom till Rosa de Saron för närmare ett år sedan hade hon med sig sin ett år gamle son Diego och en växande mage. När jag kom till Bolivia i juli förra året var Serafina höggravid och det tog inte lång tid innan lilla Ana Maria kom till världen. Ja, hon fick sitt namn efter Ana Maria, som är ledare på vårt flickhem. Serafina var 19 år när hon blev tvåbarnsmamma... Vi vet alla att det är ett enormt ansvar att uppfostra och möta sina barns behov även här i Sverige. Tänk dig då en gatubarnsflicka med drogproblem i ett av Sydamerikas fattigaste länder. Jag vet inte om någon av oss kan förstå de förutsättningar hon har för att kunna skapa en ljusare framtid för sina barn. Det är en mycket svår situation, där spår av hopp är svårt att finna. När vi startade Rosa de Saron gjorde vi det med en önskan om att hjälpa dessa unga flickor och erbjuda dem en möjlighet att kunna ta hand om sig själva och sina barn, som många av dem har. Serafina är en av dessa flickor som har börjat vandringen mot en tryggare framtid. Gänget på Rosa de Saron är samlat. Serafina sitter med röd t-shirt i mitten längst fram.

Låt oss drömma tillsammans

Nu har det gått drygt ett år sedan vi öppnade vårt centra Rosa de Saron (RDS) för unga flickor som levt en del av sitt liv på gatan. Det första året har varit en kamp på många plan. Det har varit en glädje att se de unga och illa medfarna flickorna som valt att stanna och arbeta på sina liv och kämpa för en framtid för sina barn. Men lika stor som glädjen är över dem som lyckas, är smärtan stor över dem som väljer att återvända till gatan med sina barn. Det är naturligtvis svårt för oss att förstå hur man kan välja att återvända till livet på gatan, men det är den hårda verkligheten vi lever med. Det är smärtsamt för oss att uppleva, men naturligtvis ännu mer frustrerande för våra bolivianska ledare, när flickorna lämnar oss. Lucia tillsammans med lilla Ana Maria De hus som vi hyrt under året har varit en god start för projektet, men samtidigt har vi sett att vi måste få något som är större i framtiden. Bor man tätt tillsammans så sliter det på relationer och det är nu viktigt att vi så snart som möjligt får tillgång till större och friare ytor för att uppnå ett bättre resultat i arbetet med flickorna. Vi skulle så gärna vilja se att flickorna med sina barn fick tillgång till lite mer privat boende, så att man inte hela tiden är uppe i varandra hela dagarna. Det finns mycket glädje på Rosa de Saron Detta är en dröm som vi har och om vi alla drömmer samma dröm och har denna vision för RDS och framtiden, så kommer det också att bli en verklighet. Kanske och förhoppningsvis redan under detta år. Gång på gång får vi rapporter från våra ledare i Bolivia om att de önskar att så fort som möjligt få bättre möjligheter att ta hand om dessa unga flickor och verkligen ge dem en ny chans i livet. Vi vet att vi måste kunna ge dem ett bra alternativ och ett boende där de verkligen trivs och där deras liv kan förvandlas. Flickorna får efter avslutat terapiprogram hjälp till en utbildning och möjlighet att försörja sig och sina barn. Målet är ju att de skall kunna återvända till samhället och eventuellt få kontakt med sina familjer igen. Jörgen

Uppskjuten djungelresa för pojkarna på El Arca

Den äventyrliga resan till djungeln, som vi skrev om före jul, har blivit uppskjuten av olika anledningar. Men den kommer att genomföras, förmodligen i juni månad.

Olga återvänder till Bolivia på tre månader Under ett år var Olga Hermansson ute i Bolivia och arbetade tillsammans med de bolivianska ledarna. Hon kom hem i december och reser ut igen och skall stanna i tre månader. Hennes arbetsinsats betyder väldigt mycket för oss alla i Barnens RäddningsArk. Tillsammans med våra bolivianska ledare skall Olga nu arbeta och utveckla olika viktiga projekt som ligger framför oss. Vi vill önska Olga lycka till på sitt viktiga uppdrag under mars, april och maj månad. Läs Olgas resebrev här

Utvecklingen på El Arca går framåt Det nya taket på sidobyggnaden på El Arca Nu är taket färdiglagt, så när regnet kommer är vi förberedda! Pojkarna har ju själva varit med att bygga och lägga taket och de är väldigt stolta. Markområdet, där de nu sakta men säkert bygger sitt hem, är deras eget. Vissheten om att ingen kan ta deras hem ifrån dem har en väldigt positiv inverkan på stämningen bland killarna. De är mer motiverade och engagerade i det som händer på El Arca än någon gång förut. Glöm inte att det vi får se växa fram idag är resultat av mycket arbete och kärlek. Vi här hemma och alla ute i Bolivia står på och utvecklingen går sakta men säkert framåt. Jimena är vår nya medarbetare En annan god nyhet som vi med glädje kan berätta är att vi har fått en ny och efterlängtad medarbetare på El Arca. Det är Jimena. Hon är gift med Javier, vår ledare på pojkhemmet. Hon har länge haft en längtan att få gå in i arbetet mer aktivt, men det är inte förrän nu i år som allt lagt sig till rätta för att kunna gå in i tjänst hos oss. Jimena, som är pedagog och har jobbat med föräldralösa barn i över sju år, tar nu över huvudansvaret för terapin. Vi ser verkligen fram emot att få jobba med Jimena, som har ett brinnande hjärta för Cochabambas lidande barn! Viktoria Alla hjälps åt på det nya El Arca Det vi inte ser Häromdagen tänkte jag på att det vi arbetar med är ett långtidsprojekt. Vi startade El Arca för snart 9 år sedan och det är först nu som några av de äldsta killarna börjat bli färdiga med sin utbildning och flyttar ut. Det här är väldigt tydliga resultat som vi kan se och ta på, men det finns många saker som vi kanske aldrig kommer att få veta. Jag har tidigare skrivit att det vi gör är så mycket mer än att ge dessa barn kläder, mat, en utbildning och tak över huvudet. Vi ger dem kärlek och värderingar som de kan ta med sig vidare i livet, som tacksamhet, ärlighet, flitighet och omtanke. Mycket av det här sker i det fördolda. Det kan vara en mening de hör, en handling de lägger märke till, en kram de aldrig glömmer och som de om många, många år kan säga var det som gjorde skillnaden. Att kunna arbeta och ge av sig själv utan att alltid få direkt respons och tydliga resultat kan vara svårt. Som människor vill vi ha och behöver bekräftelse. Det du gjorde i fjol var värt något, även om du inte ser resultat i dag. All hjälp och all insats är värdefull och utrustar våra barn till ett bättre liv. Hubert som skrev ett brev Ett bra exempel är Hubert. Han är en väldigt blyg pojke på El Arca, som jag aldrig fick någon speciell kontakt med. Jag försökte få kontakt, men fick inga resultat och tänkte att min tid tillsammans med pojkarna på El Arca inte betydde något för Hubert, att inte han fick något utbyte av det. Jag reste hem utan att ha kunnat göra något för Hubert. Så kom Olga hem och hade med sig ett brev till mig från Hubert. Det var ett långt brev, dekorerat med teckningar och en bibelvers till uppmuntran för mig. Här är lite av vad han skrev: 'Jag vill berätta något om mig själv. Jag är väldigt blyg och rädd för att prata med människor. Jag är inte påträngande som många av de andra killarna för jag tycker om att vara annorlunda, men den här rädslan har hindrat mig att prata med dig. Som alla de andra killarna ville jag konversera med dig och berätta saker för dig, men jag vågade inte.' Jag fick också fyra armband som han inte vågat ge mig medan jag var där. Han skrev: '...jag har gjort dem med kärlek. Hoppas att du tycker om dem.' Viktoria

Hälso- och sjukvårdsprojekt på El Arca och Rosa de Saron

Vi får nu ständiga rapporter från Bolivia om att flera av våra pojkar och flickor måste få komma till både läkare och tandläkare för att få hjälp med de problem de har. Nu har den ekonomiska belastningen blivit så stor på detta område, att vi måste göra en extrainsats för dem som måste få hjälp med sina problem. Det handlar om trasiga och värkande tänder, problem med öron och ögon, behov av vitamin- och järntillskott och olika svåra infektioner hos flera av flickorna. Vi vet alla att god hälsa är viktigt. När vi känner oss friska ger det oss överskott och energi. Vi vill inte att våra barn och ungdomar bara ska överleva, utan att de också ska vara friska och välmående. Jörgen Edgar och Brayan behöver hjälp med sina tänder

---