Barnens RäddningsArk Nyhetsbrev

Februari 2010 Läs nyhetsbrevet i PDF-format Till alla nyhetsbrev...

Rubriker: Ett hopp av glädje för framtiden Skolavslutningen Nu har skolan åter börjat Erland, Marvin och Ariel Invigning av syutbildning

Yamil har rest hem Ännu en ny och stor utmaning Från mitt hjärta Behov

Ett hopp av glädje för framtiden!

"Ni ställer verkligen upp och stödjer era barn mer än vad "vanliga" föräldrar gör", sa lärarna till en av våra ledare. Det är verkligen fantastiskt att få se hur skolarbetet fungerar. Lärarna märker att vi följer upp våra barn på ett bra sätt. Det ger också ett bra resultat i betyget. Flera av dem fortsätter att vara bland de bästa eleverna i sina klasser och det förvånar många. Våra bolivianska ledare engagerar sig för barnen och har en närhet till skolarbetet. Det blir också motiverande när de känner att det finns stöd och hjälp att få.

Skolavslutningen

När skolåret avslutas i Bolivia är det fest i dagarna två. Förra året hade vi själva möjligheten att få vara med och det var verkligen en speciell upplevelse. Den bolivianska kulturen har en framträdande roll och utställningarna där barnen visar upp vad de gjort under skolåret är fantastiska att se! Man märker stoltheten både hos barnen och lärarna över att få visa upp allt de gjort. När vi gick in på skolan kom våra barn rusande mot oss. De tog oss i handen och visade oss runt från klassrum till klassrum. Ingen blygsel, det var härligt att få uppleva. Nästa dag var det olika uppträdanden på skolan. Vilka förberedelser de måste ha gjort! Vi satt där halva dagen och fick njuta av sång, gymnastik och olika danser som visade boliviansk kultur och historia. Vi är otroligt stolta över alla "våra" barn och det skall ni också vara. Att ge barnen möjlighet till skolgång och utbildning är det bästa vi kan göra, och det stöd ni alla ger är mycket viktigt och avgörande för att vi skall klara av vårt ansvar. Ni kan verkligen vara glada och njuta av resultatet av er insats. När det är tid att ta viktiga beslut om studielinje och yrkesval, hjälper vi ungdomarna att välja rätt så att de kan förverkliga sina drömmar. Det som de vill bli, det målet vill vi också hjälpa dem att nå. Kari och Eva visar stolta upp sina fina målningar. Utställningarna var verkligen mångsidiga och omfattande.   Vår ledare Javier är som en pappa för alla flickorna och de ville naturligtvis visa vad de gjort när han kom till skolan.   Paulino har en stor talang att måla.

Nu har skolan åter börjat

Den 2 februari började det nya skolåret i Bolivia och vi har totalt ca 80 barn på skolorna att ta ansvar för. Som ni vet arbetar vi på lång sikt och de barn som vi inte kan få hem till sina respektive familjer av olika anledningar tar vi ansvar för. Vi blir deras familj, trygghet och framtid.

Erland, Marvin och Ariel

Erland, Marvin och Ariel tar nu nya steg i livet och framtiden efter sin studentexamen. Erland, 17 år, har varit hos oss på El Arca i 11 år, Marvin, 17 år, har varit hos oss i nio år och Ariel, som är 18 år, har även han varit hos oss i nio år. Nu har alla tre tagit sin studentexamen. Parallellt med sina humanistiska studier på gymnasiet har de under de fyra åren också gått tekniska linjer. Erland har gått mekanik/teknisk linje och Ariel och Marvin snickarlinjen. Det är från den tekniska examen ni ser bilderna. Ariel var bästa eleven i sin kurs och fick därför äran att bära den bolivianska flaggan. Nu skall alla tre försöka komma in på universitet för att studera vidare, men först måste de gå igenom inträdesprov och det är inte det lättaste. Vi får hoppas att de lyckas! Marvin vill bli agronom, Erland pedagog och Ariel vill bli systemingenjör. Vi får bara avvakta och se hur det går för dem i framtiden. Marvin, Erland och Ariel kommer att lämna El Arca och få ett eget boende. De skall få allt stöd de behöver för att stegvis klara sig själva.     Detta var ett stort ögonblick för pojkarna och stoltheten var inte att ta miste på.

Invigning av syutbildning

Nu är syutbildningen igång. Vi har nu invigt vår sysal på Rosa de Sarón. De äldre flickorna går den tvååriga utbildningen och vi har anställt en lärare för detta. Undervisningen är kopplad till en boliviansk skola som gör att deras utbildning blir godkänd.

Yamil har rest hem

Yamil har nu tagit farväl av sin ledare Nelly på El Arca. Yamil har varit hos oss under åtta år. Men för några månader sedan började han få kontakt med sin mamma igen. Han besökte henne några gånger och nu har han lämnat El Arca och bor hemma igen efter alla dessa år. Att han lämnade sitt hem berodde på en rad tragiska omständigheter. Han började leva på gatan, men kom så småningom till El Arca, som blev hans räddning. Han fortsätter att gå i skolan och bor tills vidare hemma.

Ännu en ny och stor utmaning

Vi har som ni alla vet ett nytt hem för flickorna med stora utvecklingsmöjligheter. Nu har vi satt upp ytterligare ett mål - att bygga ett nytt och stort hus ute på El Arca. Det ska ersätta det gamla huset som blivit svårt skadat efter en översvämning. Det gamla huset är byggt av jordtegel och fanns redan där när vi köpte markområdet. Det är nu i så dåligt skick att vi måste bygga ett nytt. I det nya huset där de äldsta pojkarna skall bo skall vi ha en stor gemensam matsal där alla kan äta tillsammans, ett stort kök, sovrum och studierum. Här har vi en stor ekonomisk utmaning framför oss, men om vi alla hjälps åt, så kommer vi att lyckas med även detta.

Det gamla huset som är byggt av lertegel är svårt skadat och olämpligt att använda som bostad. Det är djupa sprickor i väggarna efter översvämningen. Väggarna har vi nu förstärkt, men mer kan vi inte göra. Att bygga nytt är enda lösningen.

Från mitt hjärta

Inget är så känsligt som att ta ansvar för barn och deras framtid. Vi hör och ser dagligen att barn runt om i världen lider och råkar illa ut på olika sätt. Barnen som är de svagaste borde ju få växa upp i trygghet och under ett beskydd som gör deras tillvaro säker. Vi skriver barnkonventioner och alla är överens om att barnen har alla rättigheter på sin sida. Men i varje land utan undantag ser vi en vuxenvärld som utnyttjar och behandlar barnen på det mest kränkande och förnedrande sätt. Vi reagerar mot det, men vi reagerar svagt och utan tillräcklig kraft. Orden är starka, men handlingen är svag! En av våra flickor sa i ett inslag som sändes på TV: "När jag blev ensam med min styvfar så våldtog han mig. Jag var bara fem år och för svag för att kunna försvara mig". Barn kan inte försvara sig, men vi kan försvara barnen. Vi måste på ett helt annat sätt ställa oss orubbligt på barnens sida mot den hänsynslösa omgivning som utan att blinka kränker deras grundläggande rättigheter, nämligen att få leva och växa upp i trygghet. Barnen är de som offras i en "galen" vuxenvärld. Därför måste du och jag ställa oss på barnens sida som ett beskydd för deras liv och framtid. Jag vet att vi inte kan göra allt, men samtidigt vet jag att vi var och en kan göra något för ett barn, för två barn, ja för tre och ännu fler. Men det börjar i regel med ett och då är vi direkt på väg i rätt riktning. Låt inte den jättelika nöd du ser kväva ditt personliga engagemang och initiativ. När allt hopp var ute i ruinerna på Haiti, så fann man ett barn som levde. Sedan fann man ett till och sedan ett till. Räddningsmanskapet visste att de inte kunde rädda alla, men de gav inte upp. Det fann ett barn i taget, de fann en mor och de fann en far som de kämpade för att gräva fram ur rasmassorna. Detta talade till mitt hjärta, kära vänner. Att rädda ett barn är värt allt och vi får aldrig ge upp. Att få möta barnen på våra hem och på skolorna och se deras glädje och trygghet var fantastiskt för mig. Ögonen tindrade och skratten hördes lång väg. Då blev jag lycklig! Någon skrev följande om vad det handlar om: "att stå orubbligt vid den svages sida, även när den svage gett upp". Tack för att vi gemensamt kan anta utmaningarna och jobba vidare tillsammans för barnens framtid i Bolivia. Jörgen Wrengbro

Behov

Nu när vi var ute i Bolivia så antog vi några planer och stora mål inför framtiden. - Bygga ett nytt hus på El Arca. - Hyra ett hus där de äldre pojkarna skall bo tillsammans när de nu lämnar El Arca för högre studier och sedan så småningom skall klara sig själva. - På Rosa de Sarón önskar vi göra färdigt tomten samt bygga en "bagarstuga". Vi har den mesta utrustningen, men behöver färdigställa lokalerna som redan fanns när vi köpte marken. - En ny kostnad vi fått är den längre transporten till skolan för flickorna, eftersom det nya hemmet ligger längre bort från skolan de går i. Med gemensamma krafter skall vi nå våra mål att hålla en bra standard på allt vi gör. Det är vår strävan som vi hela tiden arbetar mot. Tack för att du investerar i barnens liv och framtid! Din vän Jörgen