Barnens RäddningsArk Nyhetsbrev

Maj 2010 Till alla nyhetsbrev...

Rubriker: Fyra går nu på universitet En skola = en framtid Bussen kör våra flickor varje dag till skolan Vi har anställt en psykolog Åter en fotbollsseger

Marlen har kunnat återvända hem Syutbildning i full gång NU är tiden att hjälpa! Behov

Fyra går nu på universitet

Bakom lärarna längst ner till höger står Erland, Ariel och Marwin. Det är med stor glädje vi kan berätta att även Erland och Ariel klarade intagningsproverna för att komma in på universitetet. Nu har vi fyra unga män från El Arca som studerar på universitet! Erland studerar till socialarbetare, Ariel till systemingenjör, Marwin till agronom och Fernando till systemingenjör. Eftersom vi har ytterligare tre pojkar som läser på andra skolor, arbetar vi med att finna en gemensam bostad för samtliga. Då får de en närmare väg till sina skolor och dessutom är det ett viktigt steg för dem att börja klara sig själva. I förlängningen innebär det också att vi kan fylla de tomma platserna på El Arca med nya pojkar som behöver hjälp. Fernando.

En skola = en framtid

I mars var jag uppe i Kiruna för att informera om vårt arbete. Vid sidan om vägen ser jag plötsligt en ovanlig skylt. Jag stannar bilen och backar tillbaka för att ta denna bild som har ett så klart och sant budskap till oss alla. Vår högsta prioritet är att ge våra barn trygghet och möjlighet till skolgång och utbildning. Genom grundläggande kunskap ökar deras självförtroende och de får fler valmöjligheter i livet. Att se våra flickor stråla av glädje över att få gå i skola är en belöning för oss alla. Det inspirerar till att fortsätta kämpa för att rädda ännu fler från gatan och hindra andra från att hamna där. Genom våra två hem har vi en fantastisk möjlighet att totalt förändra deras liv och framtid. Sist vi var ute i Bolivia hade vi glädjen att få besöka skolorna där våra flickor och pojkar går och vi träffade flera av deras lärare. De var glada över att vi hade våra barn på deras skola. Det man märker vid besöken är en stolthet hos lärarna över sin skola och sina elever. Det framgår tydligt bland annat genom att man har två dagar av skolavslutning. Första dagen visar eleverna vad de har gjort under skolåret i en stor utställning och andra dagen är det uppträdanden av olika slag. Vi var med och såg allt med egna ögon och vi var djupt imponerade över hur man jobbat och slitit för att får en bra avslutning på skolåret. Att se elever och lärare dansa och visa upp den bolivianska kulturen i all sin färgrikedom var en stark upplevelse. Att gå från klassrum till klassrum och se allt de gjort under året grep verkligen våra hjärtan. Jag tror faktiskt att vi har en hel del att lära från den bolivianska skolan om än den materiella standarden kanske är lägre. Men det är ju inte bara den som räknas! Veronica och Deisy vet att skolan=framtid.

Bussen kör våra flickor varje dag till skolan

Den buss som vi nu hyr. Genom att vårt nya hem nu ligger längre bort från skolan än tidigare, har det blivit nödvändigt att hyra en buss. Den kör flickorna till och från skolan varje dag. Detta är viktigt bland annat med tanke på deras säkerhet. Men det har också gjort att vi har fått en ökad transportkostnad. Här behöver vi ditt stöd! Vi hyr buss med chaufför till en kostnad av 3 000 kr/mån. Det är inte dyrt, men vi måste få hjälp att täcka denna kostnad under de sammanlagt tio månader som flickorna går i skolan. Pojkarna på El Arca har en egen buss och den transportkostnaden klarar vi.

Vi har anställt en psykolog

Flickorna på sin skola tillsammans med vår psykolog (längst bak i bilden). Myndigheterna i Bolivia kräver nu att vi har en utbildad psykolog på våra hem. Det gäller för alla hem som arbetar med barn. Psykologen som vi har anställt arbetar på båda hemmen och hjälper barnen med de problem de har och de trauman som de har genomgått innan de kom till oss. Detta har vi alltid jobbat med, men skillnaden är att den som arbetar med detta numera måste vara utbildad psykolog. Detta är utan tvekan en bra förstärkning för våra ledare, men samtidigt får vi en högre lönekostnad som vi måste klara av. Kravet från den bolivianska barnavårdsmyndigheten är positivt och visar att man bryr sig mer om barnen än tidigare. Givetvis följer vi myndigheternas direktiv och när vi alla hjälps åt kommer vi att klara av även denna ekonomiska utmaning.

Åter en fotbollsseger

Nu har våra pojkar varit med i en fotbollsturnering. De ställde upp med två lag i olika åldersgrupper. Till allas stora glädje kom båda lagen på första plats. Vi kan nog aldrig sluta förvåna oss över att se förändringen i livet för våra pojkar och flickor! Men det här skulle aldrig vara möjligt om vi inte hade så fantastiska bolivianska ledare som tar ansvar och lägger ner massor av hårt arbete i sin uppgift att leda barnen in i framtiden. Vi är fulla av beundran och respekt för de resultat de uppnår!

Två lag från El Arca och två segrar!

Marlen har kunnat återvända hem

Marlen med sin mamma (till höger) och en släkting. För två år sedan kom Marlen till oss. Hennes mamma hade råkat ut för en olycka och familjesituationen blev på olika sätt så svår att Marlen inte kunde vara hemma. I ett land som Bolivia kan en olycka bli avgörande för att barnen hamnar på gatan. För oss är det svårt att förstå, men så dramatisk är verkligheten. Nu är dock Marlen hemma igen. Vi arbetar hela tiden med att, om det är möjligt, barnen skall kunna återvända till sin familj eller sina släktingar. I förra nyhetsbrevet berättade vi om Jamil som kunde återvända hem efter åtta år på El Arca.

Syutbildning i full gång

Vår sylärare omgiven av några av sina elever. I februari startade vi en tvåårig syutbildning för våra äldsta flickor. Flickorna går den utbildningen parallellt med den vanliga skolgången. Inom kort kommer vi även att kunna utrusta syrummet på Rosa de Sarón med nya bord och annan materiel som blir till stor hjälp i utbildningen. .

Nu är tiden att hjälpa!

Glädjen är att få hjälpa barnen till en framtid. För en tid sedan gick jag igenom en del gamla bilder som vi har tagit under åren från våra besök i Bolivia. Bilder har en stark förmåga att tala sitt eget språk. Det jag ser kanske inte är samma sak som du ser och intrycket och upplevelsen av en bild är ibland ganska olika för oss. För min del blir en bild många gånger en känslomässig och levande verklighet som sporrar mig till fortsatt arbete. När jag ser gamla bilder av barn och ungdomar vi mött genom åren, vet jag att många av dem inte lever i dag. Deras liv tog slut så fort och brutalt. Orsakerna är naturligtvis många och ordet VARFÖR står som ett stort mörkt frågetecken framför mig. Gatan har en oändligt lång lista på unga offer. Men jag har lärt mig att blockera tankar som kan göra mig uppgiven när vi inte lyckats få en flicka eller pojke att komma bort från gatan i tid. Jag fokuserar på att jobba för att hjälpa "i tid", istället för att bli handlingsförlamad av "för sent". Jag var på några skolor här hemma och visade bilder och berättade om vårt arbete. Varje gång jag visade bilder på unga män och kvinnor som lever på gatan kände jag en blandning av sorg och glädje. Jag förklarar för eleverna, att så här skulle livet vara för ännu fler om vi inte hade våra två hem. Bilderna ger mig massor av inspiration och beslutsamhet att kämpa vidare tillsammans med våra bolivianska ledare, så att de har de resurser som behövs för att orden "för sent" istället blir att vi kom "i tid". Vi vill ju komma före missbruket, sjukdomarna och våldet som leder till död. Kanske är det för sent för henne? Kära vänner, min innerliga uppmaning är: håll inte tillbaka din hjälp! För det är NU vi kan göra något som skänker hopp, glädje, liv och framtid för många barn som annars skulle vara där ute i en situation som du ser på bilden. Det kan vi tillsammans förhindra. Jörgen

Behov

Utöver ditt vanliga stöd skulle vi behöva få in en extra gåva till att färdigställa tomten och bageriet på det nya flickhemmet. Vi har fått in en del, men det behövs mer resurser för att allt ska kunna göras klart. Vi har också ett behov av att få in 20 000 kr för hyra av buss för flickornas transport till skolan för resten av året. Genom nyanställningen av en psykolog har vi fått högre lönekostnader, vilket gör att vi har fått höja vår budget. Tack för att vi får arbeta tillsammans med kraft och glädje för att ge barnen de förutsättningar som vi så gärna vill att de skall få ha i livet. Jörgen