Barnens RäddningsArk Nyhetsbrev

Senaste Nytt December 1997

Senaste resan -
Gnosjö-Kiev-Gnosjö

Av Mats Carlsson, Kiruna. Chaufför på resan. Fredagen den 28 november vid sjuttontiden vinkar vi farväl till några församlade vid Claessons villa utanför Gnosjö. Vi, det vill säga, Ove Claesson, Linda Gunnarsson (Gnosjö) och Mats Carlsson (Kiruna) som har äntrat Barnens RäddningsArks "nya" buss med Korosten och Kiev som mål. Vi åker mot Karlskrona varifrån färjan till Gdynia avgår vid 21-tiden. Färjeöverfarten är lugn och vi anländer till Gdynia vid halv åtta, och efter lite groll med den polska tullen är vi på väg mot Warszawa. Polska tullen menar den här gången att man inte får köra hjälpsändningar genom Polen med turistbuss. På eftermiddagen når vi fram till Warszawa där vi äter middag och fortsätter sedan mot gränsen och når den polska byn Dorohusk klockan nio på kvällen. Gränspasseringen tar endast två timmar denna gång. I värsta fall kan det ta upp till flera dygn . I och med att vi passerat en tidzon så ställer vi fram klockorna till midnatt. Chaufförerna fortsätter att växelköra; de sover två timmar och kör sedan två timmar. Vi anländer till Korosten klockan fem på morgonen. Skönt att få sova utan att det skumpar och hoppar! Korosten Vid åttatiden väcks vi av att några från Pingstförsamlingen i Korosten bankar på bussdörren. Snabbt töms bussen på kläder och julgodis av hjälpsamma församlingsmedlemmar och läggs i församlingens förråd. Vi har med oss cirka två ton kläder samt ganska mycket godis, som skänkts av en godisfabrik. Efter att ha stoppat lite frukost i magen går vi in på gudstjänsten som börjat klockan nio. Det talas och sjungs på ukrainska så vi förstår inte någonting, men man känner att man är hos kristna syskon. Ove kliver upp i talarstolen och förmedlar en hälsning från vänförsamlingen i Gränna (han tolkas till ukrainska). Kiev Vid elvatiden lämnar vi mötet för att åka de sista femton milen till Kiev där vi är framme klockan två. Vi hade ett inbokat möte klockan tre, men det hade blivit inställt så det blev en lugn eftermiddag i lägenheten med välbehövlig vila. Under måndagen hade vi flera möten inbokade; bl.a. med personer ur ledningen för sjukhuset i Kiev som vi samarbetar med, samt ett besök på svenska ambassaden för att ordna visum till Sverige för de sjuka barnen från Tjernobylområdet som vi skulle föra med oss tillbaka. På eftermiddagen besökte vi ett barnhem/skola/dagis som fanns till för Tjernobylbarn, det var ett intressant besök. Vi steg upp tidigt på tisdagsmorgonen för att resa till Tjernigov, som endast ligger åtta mil öster om Tjernobyl, där besökte vi ett kvinnofängelse med många interner. Fängelset hade en barnavdelning med 20 barn och stora behov av mat, kläder, medicinsk utrustning och leksaker. Vi vill försöka hjälpa dem med de behov de har så det blir en hjälpsändning hit framöver. Här är alla insatser välkomna. Onsdagen blev fylld med avslutande besök och arbete för hemresan som skulle starta vid sextontiden. Så när vi anländer med bussen till sjukhuset kl: 15.30 möts vi av en stor skara förväntansfulla barn och föräldrar, som rest lång väg på dagen eller rent av dagen innan för att hinna i tid. Barnen kliver ombord på bussen och tar farväl av sina föräldrar och så börjar resan till Sverige och Gnosjö. Hemresan Resan börjar på glashala vägar men allt går bra även gränspassering och resan via Warszawa dit vi anländer vid niotiden. Frukost intas på McDonald´s (första gången som jag äter skrovmål till frukost och säkert för barnen också). Alla är glada och mätta. Senare anländer vi till Gdansk i god tid till färjans avgång så vi går en sväng i "Gamla stan", men glädjen förbyts i sorg. Vid återkomsten till bussen visar det sig nämligen att det varit inbrott i bussen. Linda har blivit av med en av sina väskor och jag förlorade all min packning och den kamera som innehöll de bilder som skulle visats på denna sida (därav bristen på bilder). Färjeöverfarten gick ganska bra trots höga vågor. Det var väl en och annan som inte sov så bra. Klockan ett på fredagen den femte December anlände vi till Bergsgården utanför Gnosjö som ska bli barnens hem fram till den tjugosjunde December då hemresan börjar. Där kommer de att julpynta, baka pepparkakor och göra pepparkakshus och fira jul. Det blir också en del resor till olika församlingar som har bjudit in dem till ett besök. Mats Carlsson, Barnens RäddningsArk Kiruna, önskar alla En riktigt God Jul! Behov vi har: En bil eller minibuss till Elisabet som är en medarbetare och jobbar i Kiev. Hon besöker barn på sjukhuset och delar ut kläder till fattiga i Kievområdet. Det finns stora behov av medicinsk utrustning, kläder och leksaker till barnavdelningen på kvinnofängelset i Tjernigov.

Startsidan | Nyhetsbreven